K2 eller K3: vilket regelverk ska du välja?
K2 och K3 är Bokföringsnämndens (BFN) regelverk för hur en årsredovisning ska upprättas. K3 gäller alla företag som inte har valt, eller får välja, något annat. K2 är ett frivilligt och förenklat alternativ för mindre företag.
Får ditt företag använda K2?
Ditt företag måste vara ett mindre företag. Det är större om det uppfyller mer än ett av de här villkoren, under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
- fler än 50 anställda i medeltal
- en balansomslutning över 40 miljoner kronor
- en nettoomsättning över 80 miljoner kronor
Också företag med värdepapper på en reglerad marknad är större. Ett större företag ska använda K3.
Vilka mindre företag får ändå inte använda K2?
Reglerna skärptes av BFN i juni 2025 och gäller räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025. Även om företaget är mindre får det inte använda K2 om det är eller har något av följande:
- publikt aktiebolag
- bostadsrättsförening eller bostadsförening
- moderföretag i en större koncern, eller moderföretag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning
- filial i utlandet
- varor eller tjänster som köpts med aktierelaterade ersättningar
- konvertibler eller liknande sammansatta finansiella instrument
- kryptotillgångar, utom när de någon enstaka gång använts eller tagits emot som betalning
Två hinder till gäller, men inte för de allra minsta företagen:
- en väsentlig uppskjuten skatteskuld
- byggnader som ger minst 75 procent av nettoomsättningen
De här två hindren gäller inte om företaget uppfyller högst ett av villkoren: fler än 3 anställda, balansomslutning över 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning över 3 miljoner kronor. De hindrar inte heller ett företag som redan använder K2, om läget bara gäller något enstaka år.
Vad skiljer K2 och K3?
K2 bygger på förenkling och försiktighet. BFN har valt färre sätt att redovisa, och utrymmet för egna bedömningar är litet. I de flesta fall står det direkt vad du ska göra. Några exempel:
- Egenupparbetade immateriella tillgångar får inte tas upp som tillgång.
- Värdering till verkligt värde är inte tillåten.
- Nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella tillgångar får sättas till fem år.
K3 bygger mer på egna bedömningar och ska visa företagets verkliga förhållanden mer detaljerat. Några exempel:
- Du väljer om utgifter för internt upparbetade immateriella tillgångar ska kostnadsföras eller tas upp som tillgång.
- En anläggningstillgång med betydande delar som förbrukas olika, till exempel en fastighet, delas upp i komponenter.
- Större företag ska ha en kassaflödesanalys i årsredovisningen.
Du använder regelverket i sin helhet. Det går inte att välja regler från båda.
Så kan du tänka
K2 passar ofta ett mindre företag med enkel verksamhet, där den viktigaste läsaren är ägaren och där du vill lägga så lite tid som möjligt på regelfrågor.
K3 kan passa bättre om företaget till exempel utvecklar egna produkter eller äger fastigheter, om banker eller investerare läser årsredovisningen noga, eller om företaget växer mot gränsen för större företag.
BFN påminner om att även den som får välja K2 bör fundera på om K3 är lämpligare. Att byta från K2 till K3 kräver extra arbete första året, eftersom K3 har egna regler för övergången.
Hjälpen beskriver e-revisor och reglerna i korthet — den ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.