Periodiseringsfond: så fungerar den
En periodiseringsfond är ett sätt att skjuta upp beskattningen av en del av vinsten. Den kan också jämna ut resultatet mellan år, till exempel om du förutser en förlust: då kan en fond återföras det året och vinsten kvittas mot förlusten. Texten gäller aktiebolag.
Hur mycket får sättas av?
Högst 25 procent av överskottet i näringsverksamheten, efter avdrag för tidigare underskott och efter årets återföringar, men före årets avsättning.
När ska fonden återföras?
Senast det sjätte året efter avsättningsåret. Du får återföra tidigare, och den äldsta fonden återförs alltid först. Vissa händelser kräver återföring direkt, till exempel att verksamheten upphör, likvidation eller konkurs.
Fonder från när bolagsskatten var högre räknas upp vid återföringen:
- avsatta år som började före 2019: 6 procent
- avsatta år som började 2019 eller 2020: 4 procent
Uppräkningen tas upp i deklarationen, inte i bokföringen.
Schablonintäkten
Så länge det finns fonder tas en skattepliktig schablonintäkt upp varje år. Den räknas på fonderna vid årets början, gånger statslåneräntan vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret slutar. Räntan räknas aldrig lägre än 0,5 procent.
Schablonintäkten bokförs inte. Den finns bara i deklarationen.
Så står det i bokföringen och deklarationen
- Avsättning: i BAS-kontoplanen på 8811 mot årets fondkonto, till exempel 2126. I räkenskapsschemat på punkt 3.22 i Inkomstdeklaration 2.
- Återföring: fondkontot mot 8819. Punkt 3.21.
- Schablonintäkt: punkt 4.6 a.
- Uppräkning vid återföring: punkt 4.6 d.
I e-revisor
Beräkningssteget håller ett register över fonderna från år till år, räknar schablonintäkten, taket och uppräkningen och återför en fond som nått sitt sjätte år. Du väljer själv hur mycket som ska sättas av.
Hjälpen beskriver e-revisor och reglerna i korthet — den ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.